Prisutdelning och resa hem

15 juni

Hemma igen! Men jag återkommer till resan. I går kväll var det bankett med prisutdelning inne i Winterberg. Den började med mat, buffé med schnitzel och potatisgratäng. Efter maten var det dags för lite olika tal och hyllningar av bland annat arrangörer och personal. Därefter var det dags för prisutdelningen. Jag var först ut då prisutdelningen i klasserna följde spelordningen. Prispallen blev lite haltande då Markus som tog silver inte kunde närvara, men en oerhörd fin känsla att få stå på pallen med Marko och få medaljen om halsen. Det var kul att få gå upp på sen en gång till och få diplom för min sjundeplats totalt. Jag var enda oldtimern som var topp åtta totalt. Också kul att många spelare från olika nationer gratulerat mig och sagt att jag var väl värd medaljen. Även om jag inte stog på scen själv är det ju alltid härligt att få höra svenska nationalsången vid sportevenemang. Nu dessutom två gånger i och med Oskars guld och lagguldet.

Prisutdelningen och medaljen

Idag gick bussen från Grönebach klockan 06:23. Jag hade kommit överens med hotellvärden att jag skulle få med mig lite frukt och en flaska vatten. Kvällen innan sa han att hans fru inte lät honom släppa iväg mig utan frukost. Så han hade varit uppe och fixat kaffe och mackor som jag kunde ta med mig, förutom frukt och vatten. Dessutom fick jag en present av dem som grattis till bronset. Det har stormat en del i området och stora mängder träd har fallit. Regionen har ett projekt där de samlar in pengar för att återställa skogen genom att plantera nya träd. Så de har planterat ett träd i mitt namn. 

Hotellet i Grönebach

Erik, Jeper och Oskar hoppade på bussen i Hildfelt, precis efter banorna. Vi bytte tåg i Olsberg där vi sa ett tillfälligt hej då till Jesper som tog ett tåg mot Hamburg för att flyga därifrån. Vi andra fortsatte med ett direkttåg till Dusseldorfs flygplats. Tåget blev mer och mer försenat under färden, tillslut var det mer än en timme försenat. Då ropas det ut att tåget kanske inte ska stanna på flygplatsen och att man kan byta till et tåg som ligger precis bakom vårt tåg. Det blir ett snabbt beslut och i stressen glömmer jag klubbfodralet på tåget. Jag kommer på det på perrongen och ska springa tillbaka till tåget när dörrarna stängs. Jag får panik men då öppnas dörrarna igen så jag hinner hämta fodralet och komma ut igen innan tåget går. Galet stresspåslag! Väl framme på flygplatsen tog incheckningen tid då klubborna skulle checkas in som specialbagage.  Sen tog säkerhetskontrollen också läng tid då de plockade ut alla bollar och körde mitt handbagage tre gånger i scannern. Sen avslutade de med att svabba för narkotika innan de släppte igenom mig. Det var tur att vi hade åkt i så god tid. På Arlanda mötte vi upp med Jesper igen och åt middag tillsammans innan vi tog lite olika tåg hemåt.

Den här dryga veckan har varit en fantastisk upplevelse och ett minne för livet. Det svenska laget har varit ett härligt gäng att hänga med även om det mest varit på banan. Jag har även träffat nya bekantskaper från andra länder, främst Storbritannien och USA. 

Detta var det sista WAGM som någonsin arrangerades. Framöver kommer det bli EM och VM på äventyrsgolf i ett helt nytt format. Nästa år spelas EM i Polen. Hoppas verkligen jag får chansen att uppleva en så här rolig resa igen. Avslutar med ett par bilder till från anläggningen. Nu är det dags att sova. I morgon bitti börjar vardagen igen.

Over and out från WAGM 2026 i Winterberg